torsdag 9 maj 2013

Grattis

Hemma hos mig finns det sällan godis.
 
Mina två söner, på 10 och 13 år, har själva bestämt sig för ett godislöfte. De har inte ätit godis sedan vasaloppet 2011, dvs på över två år. Jag är imponerad över hur de gång på gång lyckas stå emot frestelsen. Lika fashinerad är jag över hur provocerande det är med barn som inte äter godis. Gör de det verkligen av egen vilja? Kanske är det vi föräldrar som tvingar dem? Men visst får de äte lite godis nu på påsk/jul? Det allra roligaste är att se barnen och beras beslutsamhet.
 

 
Detta kortet kommer jag inte att ge till någon av mina söner. Men de kanske kan få ta det med om de ska gå på kalas framöver.
 
Jag har stämplat flera gånger med de tre godisstämplarna och färglagt dessa med distresser. Sedan täckte jag varje godisbit med Diamond Glaze. När detta torkat (jag fick verkligen gå ifrån kortet och göra något annat ett bra tag för att inte lockas att tro att det var torrt för tidigt) glittrade jag lite på varje godisbit med stickles.
 
Karameller
 
Diamond Glaze
 
 
 
 
Pyssla på!
 
 

1 kommentar:

Ingela G sa...

Ja det ska vara ungar till att vara så ståndaktiga. En annan faller ju dit ideligen:) De kommer klara sig bra i livet med den styrkan i bagaget. kram Ingela G dt kompis